Dagens Arbetes granskning av åtta stora industriföretag visar att vinstkraven skruvats upp rejält under de senaste trettio åren. Ägarna belönas, fabriker töms och jobben flyttar. Det är vinstkraven som ligger bakom krisen, säger en tung ekonom.
Dagens vinstkrav är högre än vad de var tidigare. Och farligare, anser Thomas Franzén, tidigare vice riksbankschef, riksgäldsdirektör och vice styrelseordförande i Nordiska börsstyrelsen Nasdaq OMX.
I dag är han ordförande i finanskriskommittén. Alltså den kommitté som har i uppgift att se till att framtida finanskriser kan mildras genom förebyggande åtgärder.
Vinstmålen är direkt skadliga och Franzén går så långt som att säga att företagens avkastningskrav är en förklaring till dagens kris.
– Orimliga mål skapar bubblor och kriser.
De höga utdelningarna har gett ägarna ordentligt med pengar. De höga utdelningarna förutsätter höga vinster.
– Om ett företag ska dela ut uppåt halva vinsten och samtidigt växa lika mycket som marknaden växer, då måste man ha en avkastning på uppemot 20 procent, säger Thomas Franzén.
– Målen ligger mer än dubbelt så högt jämfört med vad man uppnått under historiskt långa perioder.
De höga vinstmålen är ett hot mot framtiden, anser Franzén.
– Man värderar ned framtiden. Om man vill att något ska ge hög avkastning idag så krävs att vi gör avkall på något i morgon. Däri ligger kortsiktigheten i kvartalskapitalismens kärna.
I stället vill han se lägre avkastningskrav. På så vis blir företagen långsiktigt starka.
– Lägre avkastningskrav innebär att värdet av framtiden ökar. Långsiktigheten får mer utrymme. Då får vi ägare som engagerar sig i företagen och ger utrymme för långsiktiga satsningar.
Denna långsiktighet är också den bästa ”garantin” till spararna – typ AP-fonderna - som investerar i företagen, enligt Franzén.
Alltför höga vinstmål kan innebära för lite investeringar i företagen. Risken finns att företagen då krymper, säger Johnny Lind, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Ett kortsiktigt tänkande riskerar att leda till lägre vinster i framtiden.
Ett företag ska ha ett lagom högt vinstmål som gör det möjligt att investera, växa, utveckla nya produkter och tjänster.
Mycket handlar om hur en vd styr sitt företag. Johnny Lind har studerat hur vd:n i 15 olika industriföretag styrde sina underlydande affärsområdeschefer.
Cheferna under vd:n fick bonus om deras ansvarsområde snabbt nådde vinstmålen. Det fanns en risk med kortsiktiga målen: de lockade cheferna att skära i kostnader för att nå det önskade resultatet.
Bonusarna lockade fram kortsiktighet. Men kortsiktigheten gjorde inte företagen starkare.
Det finns 7 kommentarer på sidan.
Inlagd av: Rättvisetörstande Realist, 2012-04-17 17:34:55
Och hela den här tiden har man alltså gått och trott att det var de alldeles för höga lägstalönerna som var boven... regeringen dock verka fortfarande övertygad om detta.
Inlagd av: daniel håkansson, 2012-04-12 10:25:56
I dessa robothandelns tider är det nästan så man kan säga "det var bättre på kvartalskapitlismens tid"...
Att våga ifrågasätta myten om att nuvarande kapitalism är samma sak som en fungerande marknadsekonomi= halva vägen till socialismen imho.
Inlagd av: susanna svensson, 2012-04-12 09:52:19
Hur mycket påverkas dessa ökade vinstkrav av det nya pensionssystemet som tvingar alla att bli aktieplacerarare? Jag varnade för denna utveckling när det nya pensionssystemet infördes.
Inlagd av: luttrad, 2012-04-12 09:44:04
Vi har länge sett trenden med både fiktiva vinster och med fiktiva förluster.. Så snart man inte uppnått vinstmålet, så anses företaget ha gjort en förlust (på pappret givetvis) och nedskärningarna startar.
Egentligen har företaget gått med vinst, om än inte den beräknade. De som till slut får betala priset, är arbetarna!
Inlagd av: Bert, 2012-04-12 07:41:23
Ja vad annat kan man förvänta sig av giriga människor, ge dem tummen så tar det hela handen.
Inlagd av: Ingvar, 2012-04-11 18:25:14
Intressant vinkel. Sällan nån från "den världen" släpper fram såna åsikter. Vanligare är att konsumtionsstrypande åsikter som lägre lön ed mera. förs fram.
Tack Thomas Franzén.
"Nordea och SEB säger sig vilja ta ansvar för kun-Helle Klein, chefredaktör.
Trelleborg i Ersmark klarade finanskrisen men fabriken skulle ändå läggas ned. Då formerade facket sina trupper med ordföranden Jimmy Faltin i spetsen, bildade en sambandscentral och sökte upp en konsult med erfarenhet av stridsflygplanet Jas.
Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.
Inlagd av: jocke, 2013-02-27 02:22:33
Hur många av dessa bolag som Thomas skriver om styr sin egen ekonomi.
Den stora pressen kommer i från bankerna, det är dom som har trappat upp vinstkraven.