Nyckeln till en schysst pension
Ugnsskötare Lennart Olsson förlorade 3 000 kronor brutto i månaden för att fler skulle få behålla jobben.

Krisavtal men inte för chefen

Ugnsskötaren Lennart Olsson fick krisavtal och 3 000 kronor mindre i månaden. Chefen höjde års-lönen med 1,5 miljoner. Så gick det till på Sandvik Materials Technology krisåret 2009.

     

Dagens Arbete har synat vd-lönernas utveckling mellan inkomst-åren 2008 och 2009. Vi har granskat företag med fler än 100 anställda som skrev ett så kallat krisavtal med IF Metall (se tabell på nästa uppslag).

Undersökningen visar att ungefär hälften av företagens ledningar minskade sina inkomster mellan åren.

Resten fortsatte obehindrat löneracet.

Alla minns turbulensen för några år sedan. Krisen hösten 2008 inom tillverkningsindustrin, främst bilindustrin, förvärrades och en varselvåg sköljde över landet. Var femte metallare miste jobbet.

I det läget beslöt IF Metall att teckna ett krisavtal med sina motparter. Ett tillfälligt avtal, som gjorde det möjligt att förhandla fram kollektiv deltid med sänkt lön.

Krisavtalet var ett sätt att behålla personal under krisen. Samtidigt var det de anställda som fick bära en stor del av den ekonomiska bördan.

På världsomspännande Sandvik Materials Technology – med cirka 4 000 anställda i Sandviken – ser man tillbaka på 2009 med ett visst obehag.

Där plockade ledningen bort 350 tillsvidareanställda och 150 korttidsanställda, därtill 80 avtalspensionärer.

Därefter kopplades krisavtalet in på var tionde anställd, som fick gå ner 20 procent i arbetstid och i snitt 11 procent i lön.

–  Ledningen gjorde allt fel, menar klubbens ordförande Bo Boström. Först uppsägningar, sedan krisavtal. Det är nog det mest amatörmässiga jag någonsin upplevt.

Klubbens egen lösning var att ligga kvar på 4-skift och korta arbetstiden.

–  Då hade ingen behövts sägas upp.

Med en sådan lösning hade också krisavtalet fördelats solidariskt. Nu berördes i slutändan bara var tionde anställd.

Lennart Olsson, 57 år, var en av dem.

Han är ugnsskötare på Bandgruppen, där produktionen består av rostfria stålband i olika dimensioner. Inräknat åren uppe i Edsbyn har han över trettio år i företaget.

–   Det var sagt att alla skulle gå ner i arbetstid, även om det nu inte blev så. Men jag var beredd att avstå pengar för att fler skulle kunna få behålla jobben.

Lennart Olsson, som då tjänade 28 100 kronor i månaden, konstaterar att han under de fem-sex krismånaderna tappade runt 3 000 kronor brutto i månaden.

–   Jag lever ensam, har inga huslån, så jag drabbades inte lika hårt som andra.

Företagets vd, Peter Gossas, berördes inte alls av de dåliga tiderna. Han ökade sin lön rejält under krisåret 2009.

I mobil från Indien menar han att krisavtalet på Sandvik ledde till färre personalminskningar.

–  Vi använde oss både av krisavtalet så långt det var möjligt plus att vi minskade bemanningen.

–  Det hjälpte både företaget, de anställda och ledde till att vi kunde komma igen på ett bra sätt.

Peter Gossas beskriver det dåvarande läget som inte vilket hack i orderingången som helst.

–  Vi hade en finanskris och en extrem orderminskning. Vår marknad halverades i det närmaste. I det läget var vi tvungna att minska kostymen.

Underförstått lönekostymen för de anställda.

Själv hade han en bra löneutveckling. 2008 tjänade han drygt fem miljoner kronor och 2009 för nästan 6,6 miljoner kronor.

–  Vi har en baslön och en rörlig del. Den rörliga delen är för året innan. Under 2009 hade jag alltså min baslön från 2009 och den rörliga delen från 2008.

Av detta resonemang kan slutsatsen dras att den rörliga delen från 2008 gjorde sitt till att vd Peter Gossas kunde höja sin lön med 30 procent eller ganska exakt 1,5 miljoner kronor inkomståren 2008–2009.

Är det moraliskt försvarbart att han som vd ökar inkomsterna ett krisår, medan många av medarbetarna ser hålet i plånboken växa?

Peter Gossas lämnar frågan obesvarad.

–  Jag ger inga kommentarer utöver de du redan fått, säger han.

Ugnsskötare Lennart Olsson fick 700 kronor i påökt den 1 januari 2010, pengar som egentligen skulle ha tickat ut i april året innan.

–  Och 212 kronor i juni 2010.

Han menar att ingen av hans arbetskamrater ens antytt att krisavtalet skulle varit bra.

–  Det skulle aldrig gå att få igenom igen.

”Det är otroligt svårt att förklara en trettioprocentig löneökning ett krisår, säger Thomas Kärnström, IF Metallklubbens representant i koncernstyrelsen. Han liksom de övriga i klubben gick själva ner tio procent i arbetstid – av moraliska skäl.

Thomas Kärnström är IF Metallklubbens representant i koncernstyrelsen.

–  Det är otroligt svårt att förklara en 30-procentig löneökning under ett krisår.

Han menar att det varit bättre om vd:n Gossas avstått att ta ut sin rörliga lönedel.

–  Det hade varit smakligare om också han stått på barrikaden.

Thomas Kärnström påpekar också att klubben reserverade sig mot aktieutdelningen på 1,2 miljarder kronor under krisåret.

Det kan nämnas att både han, Bo Boström och de övriga i klubben gick ner i arbetstid med tio procent under krisåret. Med medföljande minskning av lönen.

–  Vi gjorde det av moraliska skäl eftersom vi tog beslutet att gå med på krisavtalet, säger Bo Boström.

I dag går det tjugo anställda på vd:n Peter Gossas lön. Vad är en rimlig vd-lön?

–  Den diskussionen går inte att föra. Vd:arna mäter sin status i miljoner. Så är det bara, säger Bo Byström.

Så gjordes undersökningen: DA har granskat företag med fler än 100 anställda som skrev ett så kallat krisavtal med IF Metall. Vi har tagit fram respektive vd:s inkomst av tjänst enligt Skatteverket 2008 och 2009. Direktörer som skattar utomlands finns inte med i undersökningen.

GÖRAN WIDERBERG
gw@da.se
Publicerad: 2011-03-23
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




DA-ledare

Helle Klein
Svenska modellen går sönder

Regeringen Reinfeldt har genomfört ett av de största systemskiftena i modern tid. Det vi nu ser är försvagade fackföreningar, osäkra anställningar, undermåliga försäkringssystem och otrygga medborgare.

Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

De ersättningslösa

De är unga, gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de får inte en krona från staten. Mer än var tiond­e inskriven i Fas 3 saknar ersättning. Samtidig­t får deras arbetsgivare 4 500 kr i månaden och gratis arbetskraft. Vi guidar dig genom Fas 3 och presenterar: de ersättningslösa.


"Vi utnyttjas utan att någon bryr sig"

Allonias Sebhartu slog larm. Facket slog larm. Yussuf blev lurad på lön och vann i tingsrätten. Ändå fortsätter Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
Mejla oss

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete