"Jag har inga problem med att gå ut i en konflikt, vi tjänar för dåligt", säger Anders Karlsson (till höger), svetsare på Linde maskiner i Lindesberg. "Vi tycker att facket ska sätta ner foten nu", säger Claes Davidsson, ordförande i verkstadsklubben på Linde maskiner i Lindesberg. "Jag har inga problem med att gå ut i en konflikt, vi tjänar för dåligt", säger Anders Karlsson (till höger), svetsare på Linde maskiner i Lindesberg. "Vi tycker att facket ska sätta ner foten nu", säger Claes Davidsson, ordförande i verkstadsklubben på Linde maskiner i Lindesberg. Foto: HARALD GATU

"Vi är beredda att ta strid"

Anders Karlsson är manuellsvetsare på Linde maskiner i Lindesberg sedan tolv år tillbaka. Ett specialistjobb som ger honom 20 800 kronor i månaden. "Jag skulle inte tveka att gå ut i konflikt", säger han.

     

– Inga problem. Jag skulle inte tveka en sekund.

Anders Karlsson, liksom många av hans arbetskamrater, är mycket missnöjda med lönerna.

20 800 kronor i månaden är alldeles för lite med tanke på erfarenhet och kraven, säger han. Utöver de tolv åren på Linde maskiner har han ytterligare fem års erfarenhet som svetsare.

Den här dagen arbetar Anders Karlsson med att svetsa rambalkar åt Scania. Ett jobb som ställer höga krav på noggrannhet och kvalité.

Det mesta av tillverkningen på Linde maskiner går till den svenska lastbildindustrin. Beroende av hur det går för Scania och Volvo är mycket stort. Vid krisen för tre år sedan mer än halverades personalstyrkan på verkstaden från 135 till 65 fast anställda.

Efter krisen återhämtade man sig snabbt och den senaste tiden har fabriken gått för högtryck. Nu har takten slagits av och nyligen fick 45 visstidsanställda besked att deras anställningar inte förlängs.

– Men det är inte tecken på någon kris, snarare en återgång till normal produktion, säger Claes Davidsson, verkstadsklubbens ordförande.

Antalet fast anställda i produktionen är fler idag jämfört med innan krisen 2008 då produktionen också gick i rekordfart.

Medelåldern i verkstan är låg, vilket bidrar till att sänka genomsnittslönen. Själv tjänar Claes Davidsson 20 900 kronor i månaden efter knappt tio års anställning på företaget. I botten har han industriprogrammet och har dessutom robotutbildning i ABB:s styrsystem S4.

– Vi är många på verkstan här som är unga och fortfarande arga och som tycker att det kan vara dags för facket att sätta ner foten.

– Landet är på väg att bli ett borgarsamhälle. Vi börjar förlora sånt som vi annars tagit för givet.

Därför finns det en uppdämd revanschlust nu i avtalsrörelsen, menar han.

Att få ut något extra utöver det centrala avtalet har visat sig vara väldigt svårt, säger han.

– De lokala förhandlingarna är jättetuffa. Därför är vi beredda att ta strid för ett centralt avtal med bra innehåll.

Arbetsgivarnas krav på att fritt kunna lägga ut 32 timmar när de vill utan övertidsersättning skrattar han åt.

– Ja, då kan jag se framför mig hur det kommer att se ut på den här arbetsplatsen. Redan nu har vi skitskrivningar i avtalet om övertiden. Det här budet från arbetsgivarna kommer ännu längre ned på den skalan.

Nu återstår en intensiv förhandlingsvecka innan det gamla avtalet – och fredsplikten – löper ut. I bakgrunden mullrar det ekonomiska kaoset i Europa och ovissheten om framtiden.

– Typiskt, säger Claes Davidsson. Precis när vi närmar oss avtalsrörelsens slutskede så går vi mot, inte lågkonjunktur, men ett mer instabilt läge.

– Men det kan inte hindra facket från att sätta ner foten.

Vad säger då arbetsgivarna om IF Metalls krav på 3,7 procent på ett år? Dan Johansson är vd för Linde maskiner.

– Det skulle bli mycket tufft för oss. Näst efter plåten står lönerna för vår största enskilda utgift.

Ungefär en tredjedel av omsättningen för Linde maskiner är just lönekostnader. Om IF Metall skulle få igenom sitt krav på 3,7 procent så skulle företagets kostnader öka med 2,8 miljoner kronor.

– Med tanke på att vi senast gjorde en vinst på 1,5 miljoner så förstår alla att det skulle bli kännbart.

– Det här är en bransch där man inte tjänar särskilt mycket pengar, marginalerna är mycket små, säger Dan Johansson.

Harald Gatu
hg@da.se
Publicerad: 2011-11-24
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




DA-ledare

Helle Klein
Färre ska göra samma sak fast snabbare

Statsminister Reinfeldts vurmande för höjd pensionsålder rimmar illa med regeringens nedskärningar på arbetsmiljöarbetet. Utvecklingen går nämligen åt helt fel håll.

Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Orsaka en dödsolycka

– inte värre än att stjäla mobil

Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med att få ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis fildela eller stjäla en mobil.


Experter sågar lagstiftningen

Konkurslagarna fungerar inte, enligt flera experter. ”De innehåller många inslag av omoral”, anser rekonstruktionsexperten Peter Smedman. Dagens Arbete och Svenska Dagbladet har granskat den svenska konkurslagstiftningen.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
Mejla oss

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete