Nyckeln till en schysst pension
Håkan Juholt är inte ensamt skyldig till S låga stöd, anser Stefan Löfven. Håkan Juholt är inte ensamt skyldig till S låga stöd, anser Stefan Löfven. Foto: ADAM IHSE

”Partiet mår inte bra”

Partiet mår naturligtvis inte bra, säger Stefan Löfven, IF Metalls förbundsordförande som också sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott. Här talar han ut om Juholt, konkurrensen från Jonas Sjöstedt och om sin syn på euron.

     

Hur mår det socialdemokratiska partiet?

– Dåligt. Så är det ju. Vi har så många viktiga sakfrågor att diskutera och så håller vi på att ägna största delen av tiden åt processfrågor och personfrågor, jag vet inte allt.

– För våra medlemmar är det beklagligt. Häromdagen var jag i Trollhättan där våra medlemmar när de går ut i arbetslöshet får en ersättning på 50–55 procent av den lön de hade. Det är det som är det stora bekymret. Inte hur diskussionen gick i riksdagsgruppen. Utan att Socialdemokraterna lagt förslag om en rejäl förstärkning av arbetslöshetsförsäkringen, höjning av taket och en rejäl sänkning av avgiften.

– Men det där försvinner ju. Samma med jobbpolitiken, utbildningsfrågor, välfärden, sjukförsäkringen, brist på rehabilitering – allt sånt som våra medlemmar känner av. Hela den diskussionen är borta!

Ska man inte få granska partiet?

– Man ska naturligtvis granska partiet och partiledaren, det är en viktig del av demokratin. Jag tycker det.  Men det verkar som om det bara finns slagsida åt ett håll. Dessutom finns det för många inom partiet som hjälper till och spär på den diskussionen.

– Jag fattar inte det. I en folkrörelse är man uppväxt med hur man kan stärka organisationen, oavsett om det är partiet eller fackföreningsrörelsen och fråga: vad kan jag bidra med?

– Men nu verkar det vara att många ägnar sig åt en typ av krigföring.

 

Hur ska man förklara det?

– Jag vet inte. Jag har själv funderat på vad det är som egentligen händer. Är det uttryck för någonting annat?

Har du kommit fram till något?

– Nej, jag har inget svar. Ska det här ta slut måste vi börja fokusera på frågor som folk tycker är viktiga och kan relatera till. Frågor där vi har öppet mål, straffsparksläge. Jobben – hur gick det med utanförskapet som regeringen ville ha bort? Det har blivit ännu större. Trygghetsfrågorna. Apoteket. Det är så många öppna mål för oss. Det är den diskussionen vi måste ha.

– Vi måste utveckla en del politikområden, inte minst om välfärden. Vi vet i vilken riktning vi vill, men behöver förfina de politiska redskapen.

– Vi har redan mycket inom näringspolitik och arbetsmarknadspolitik som vi redan kan driva, men det försvinner. Och alla vet det, men lik förbannat kommer det upp något om att Juholt sa si eller så vid det tillfället.

Beror inte det på partiledningen själv också, att det är dags för partiledningen att prata politik?

–  Absolut. Jag är inte någon blind försvarare av vad allt partiledningen gör. Men vi har för många som inte riktigt visar riktigt ledarskap. Ledarskap omfattar inte bara partiledningen och verkställande utskottet. Ledarskap gäller fler än så.

– Fler måste tänka: vad kan jag göra? Vad gör jag? Det handlar om distriktsordföranden eller ordförande i arbetarkommuner. Alla som har någon form av ledarroll. Där känner jag att i dag finns inte den där tilliten och förtroendet som ger självförtroendet. Det känns helt enkelt inte bra.

 

23 procent i den senaste opinionsundersökningen. Vad beror det på – motsättningarna eller oförmågan av föra ut politiken?

– De hänger ihop. Både vår egen oförmåga att föra ut vår politik, utveckla den politik som behöver utvecklas och naturligtvis partiledarfrågan. Lägenhetsaffären och vår egen nivå på debatten. Sedan tycker jag är media är asymmetrisk i sin kritiska granskning.

– Tack och lov har vi kritisk granskning i vår demokrati, det måste finnas en sådan. Men var finns den på borgarsidan? Vi har en finansminister som hade en barnflicka svart, en statminister som hade en barnflicka med tvivelaktiga anställningsförhållanden, en integrationsminister som inte har betalat tv-avgiften på tio år eftersom SVT var för dåligt. Det var okej. En utrikesminister med nära koppling till Lundin Oil. Vad händer med det? Jo, det hamnar som liten notis på kultursidan i Aftonbladet. Hade det varit en socialdemokratisk utrikesminister kan du ge dig fan på att det hade varit ett drev.

När regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 var det ju flera ministrar som tvingades avgå efter mediauppgifter. Liksom Reinfeldts närmaste medarbetare. Går inte sånt här i vågor?

– Man kanske fyllde kvoten den gången. Men varför är Tobias Billström kvar? Det var väl allvarligare det han hade gjort än Cecilia Stegö? Men jag vill ändå inte ha fokus på media. Fokus måste ligga på oss själva.

Hur mycket är det låga stödet knutet till partiledaren?

– Svårt att säga. Men det är klart att diskussionen kring partiledaren påverkar. Vi var ju uppe på 32 procent som högst i augusti. Sedan när det här kommer igång sjunker det och jag fritar inte honom från skuld till raset. Det är klart att diskussionen om partiledaren har betydelse.

Hur skulle han ha gjort för att parera avslöjandet om bostadsbidraget?

– Jag vet inte om det tjänar någonting till att ha en efterdebatt, det är väldigt lätt att vara efterklok. Bevisligen var han inte ensam om det här, det var flera. Han sa att han hade gjort fel men var det egentligen? Regelverket är otydligt. Jag tycker själv att det inte är rätt med en sådan ersättning om man bor två i samma lägenhet.

Lars Thalén, pr-konsult, skrev på DN Debatt att ”Juholt hade i god tid före avslöjandet om hyresbidraget kunnat gå ut och påtala oklarheten i riksdagens regler. Någon stor affär hade det inte blivit och han hade tvärtom föregått med gott exempel”.

– Ja det är mycket möjligt. Men just nu känns det som om den debatten är över.

 

Vad tycker du själv om Juholts insats under hösten?

– Det han har gjort bra är att han är ideologisk och ingjuter självförtroende om politikens möjligheter. Han utmanar på ett för arbetarrörelsen nyttigt sätt. Politik spelar roll, vi har en viktig uppgift inom arbetarrörelsen. Där slår han an en ton som många tycker om.

– Under en längre tid har det nog varit lite för dåligt självförtroende. Vi har varit sökande efter vad som är socialdemokratisk politik för idag och för framtiden. Där har han varit bra. Han kan formulera.

Det är det ena. Och det andra?

– Återigen det här med lägenheten, det var inte bra. Rent formellt var det inte fel, men det hjälper inte. Reglerna var oklara och det blev mer en kompassfråga.

Det finns andra frågor också.  Att utebli från tv-debatten, hur a-kassefrågan hanterades inför riksdagsgruppen…

– Tv-debatten diskuterade vi i verkställande utskottet och vi gjorde möjligen fel avvägning där. Där har du samma diskussion.

– Det finns hur många exempel som helst där regeringsföreträdare kan styra uppställningen Till exempel Agenda.  Det var meningen att det skulle bli debatt i Agenda men den och den ställde krav si och så och därför blev det ingen debatt. Det är inte bara vi som har uppfattningar om hur det här ska se ut.

– Verkligheten ser inte ut som att regeringen står mot oss tre oppositionspartiet plus Sverigedemokraterna. I verkligheten röstar SD med regeringen i 90 procent av frågorna.

Så här efteråt, vad tycker du?

– Man kan ha rätt att ifrågasätta tv:s upplägg. Alla har ett ansvar att det blir debatter. Jag kan förstå SVT:s utgångspunkt och deras fria roll. Men den är inte alltid så fri och oberoende som de säger. I andra sammanhang låter man sig påverkas.

A-kassefrågans hantering då. Har du fått någon klarhet?

– Nej, jag har hört två versioner. Men vad som egentligen har hänt kan ju bara de säga som var där. Jag kan inte säga att det var si eller så. Sanningen är knappast svart eller vit. Jag måste ju utgå från att när partiledningen inte hade någon avsikt att ta bort höjningen av a-kassan.

– När vi på kongressen 2009 beslutade om arbetslöshetsförsäkringen så var det ett väldigt tydligt beslut. Prioritering var tydlig och sedan dess har den funnits med i varje budgetförslag.

Vad säger du om Wanja Lundby-Wedin krav på klarhet i hur det gick till?

– Om det här är en fråga som ligger och skaver, då ska måste vi reda ut det och det är en intern diskussion som vi ska ha.

Varför internt? Alla medlemmar runtom i landet, har inte de rätt att veta?

– Vi kan ha diskussioner i vår förbundstyrelseberedning i IF Metall, inte minst inför en verksamhetsplan som ska läggas fram inför förbundsrådet. Vi har ingen allmän genomgång av hur diskussionerna gått. Det vi har behov av är att diskutera är om vi har olika uppfattning i sakfrågan. Då kommer den diskussionen upp.

– Nu har vi ett krav på höjning av a-kassan. Men det kommer ju aldrig fram i debatten.

På tal om politisk otydlighet. Vad tycker du om partiets insatser efter Carema-skandalen?

– Det är just ett sådant område där vi måste bli tydligare. Där blir vi stående. Och det beror på att det är så förbannat svårt att reda ut. Om man nu har sådan här verksamhet där det finns privata aktörer och där vinster kan hamna i skatteparadis. Hur man ska komma åt det lagstiftningsvägen är inte lätt att förklara och där är vi som parti inte riktigt framme än. Då upplevs vi också som otydliga.

En politisk otydlighet som bäddar för passivitet?

– Ja jag tror det. På kongressen 2009 sa vi att det inte är formen som avgöra utan kvalitén. Det finns en sak som skiljer den här verksamheten från annan konkurrensutsatt verksamhet. Här är priset givet. Som investerare kanske jag vill tjäna en slant på den här verksamheten också. Då drar man ner på lärartäthet, personal, väga blöjor osv. De drivkrafterna finns där.

– Det där måste vi bort ifrån. Men jag är inte den som kan säga hur det ska gå till och partiet är ännu inte framme. Men jag tror att flertalet människor tycker att det som har hänt inte är rätt.

– Samma sak med alla utförsäljningarna. Vi har byggt upp detta med skattemedel och så säljs det till någon person som senare i sin tur kan sälja verksamheten och göra vinst i mångmiljonklassen. Detta tycker de flesta är fel. Där måste vi förtydliga politiken. Vi kan peka på problemet, men vi måste också kunna peka på lösningen.

S presenterade i höstas ett program för ett hållbart arbetsliv. Vart tog den frågan vägen?

– Precis. Vart tog den frågan vägen? Det är detta vi upplevde i valrörelsen. Vi identifierade de frågor som vi ska driva ute på arbetsplatserna. Att ha jobb och hur är det på jobbet. Två frågor som folk känner igen och tycker är viktiga. Men folk hörde inte de frågorna i den politiska diskussionen.

 

Har du hört Juholt tala i den frågan?

– Jo, absolut. Vi har inga problem att tala både industripolitik och arbetsmarknadspolitik med partiet. Där har vi en bra dialog. Vi jobbar målmedvetet för att påverka partiet i den riktning vi vill.

Där anser du att du kan fylla en roll i verkställande utskottet?

– Absolut.

En gammal s-profil, Jan Nygren, tycker att LO:s ordförande inte ska sitta i VU och att både parti och fackföreningsrörelse ”skulle må bra av en friare roll till varandra”.

– Jag köper inte det. Man skulle kunna hänvisa till Lula i Brasilien. Skulle ha svårt att se han säga att nu ska vi sära på partiet och fackföreningsrörelsen. Vi måste forma något utifrån våra medlemmars bästa och sedan kliver vi in i politiken och verkar i politiken. Det är så vi skapar förtroende också. Sitta och gapa på någon har ingen långsiktig bärighet. Vi måste vara inne i partiet. Vi ska vara där.

Men i en sådan här förtroendekris för Socialdemokraterna, är det inte risk att ni drar med facket i den krisen? Att facket drabbas av partiets kris?

– Jo, om vi inte lyckas hålla isär det så pass att vi ser att det är två grenar på samma träd, för att använda en gammal klyscha. Vi är två organisationer. Om inte vi kan hålla en integritet, då har vi problem.

– Vi står upp för våra frågor. Jag sitter i VU som socialdemokrat vald av den kongressen. Men jag kommer ju från IF Metall och jag har med mig vår verklighet.

Men du går dit som socialdemokrat i första hand och inte IF Metallare?

– Skulle jag välja något av uppdragen så är det uppdraget som IF Metalls förbundsordförande i första hand. Det här är mitt uppdrag nummer ett. Sedan skulle inte jag sitta i Socialdemokraternas VU om jag inte hade den här posten som IF Metalls förbundsordförande. Men i den rollen måste jag också svara upp mot en socialdemokratisk partikongress.

Ser du inga problem med det?

– Jodå, det är inte alls problemfritt. Men jag tror att på sikt är det bästa att man ska vara med fullt ut. En klok man vid namn Ingemar Lagerkvist, lärare på Hola folkhögskola, sa när jag gick min grundfackliga utbildning: den plats som ni lämnar i demokratin, den står inte tom. utan den tas av någon annan.

– Om inte jag sitter där då sitter någon annan där med sina utgångspunkter och perspektiv. Då menar jag att det är synd om inte vi tar chansen att påverka det socialdemokratiska partiet.

Alla i IF Metall röstar inte på S…

– Nej, alla IF Metallare röstar inte socialdemokratiskt. Men jag kan försvara mitt politiska agerande med att jag tar utgångspunkt i de frågor som är viktiga för medlemmarna i IF Metall och andra fackliga organisationer.

– Möjligheten att få igenom våra åsikter är större om jag sitter där och träffar dem varannan vecka istället för att träffa dem bara några enstaka gånger per år.

Och det är viktigt att IF Metallare tar de politiska stolarna runt om i landet?

– Ja det tycker jag.

Är det bra att Vänsterpartiet nu fått en IF Metallare som partiordförande?

– Ja, ju fler som har industribakgrund desto bättre är det. Absolut.

Ser du Jonas Sjöstedt som ett hot för Socialdemokraterna?

– Det återstår att se. Han är absolut en skicklig politiker och han har en framtoning som många kan lockas av. Sedan verkar det inte vara någon förändring i sak, med tanke på de beslut de fattade på sin kongress om EU och andra frågor.

– Problemet är att han knappast kommer att ta de väljare som gått från S till M.

Din företrädare Göran Johnsson brukade säga att socialdemokrater har varit duktiga på att säga hur överskottet från produktionen ska fördelas, men sämre på att berätta hur produktionen kan växa. Finns det inte en framtidsaspekt i att berätta hur landet ska växa och kunna ge jobb och välfärd?

–  Absolut.

Men var finns den framtidsvisionen inom dagens socialdemokrati?

– Arbetarrörelsen måste stå för en hållbar tillväxt, det är därför vi driver frågor om näringspolitik, forskning, utveckling, innovation, energipolitik. Det är vårt sätt att se till att flera kan få ett gott liv. Där måste partiet vara tydligt. Och det är sådant jag tjatar om i VU. Ett: Hur bygger vi värden? Två: Hur fördelar vi dem?

Måste du tjata om det här i VU?

– Jag gör det ofta efter som jag tycker att det är så viktigt. Det är inte så att ingen annan begriper det, men jag gör det för att jag anser att det är viktigt. Och det handlar om vår chans att komma tillbaka.

– Jobbfrågan är arbetarrörelsens stora fråga därför att vi vet att de rika klarar sig alltid. Har man en förmögenhet behöver man inte jobba. Men vanliga knegare kan inte resonera så. Vi är beroende av att vi bygger upp något gemensamt. Men det där har vi missat därför att vi tagit den för given. Vi glömde bort den för mycket.

– Jag vågar påstå att vi är hästlängder före regeringen. Regeringen pratar gärna om det som varit, vi pratar hur det kommer att bli.

Så vad är problemet?

– Problemet är att det är för få som predikar det. Vi saknar inte politiken. Och jag känner det som en viktig uppgift för mig att mala på i de här frågorna.

 

Tycker du att Sverige ska delta i Europakten?

– Det beror på hur den utformas. Jag talade just med Anders Borg och enligt honom finns det ännu inget färdigt förslag att ta ställning till. Vi ska inte göra det på ett sånt sätt att vi knyts till regler vi inte kan påverka. Det tror jag inte på.

– Vi kan säga att vi kan delta i en överenskommelse för att ha ordning och reda i statsfinanserna. Att ha ordning och reda i statens finanser är a och o för arbetarrörelsen därför att det handlar om att värna välfärden.

– Idag kan vi balansera budgeten 3 procent över eller under, i realiteten 6 procentenheter. Nu talas det om ytterligare en halv procent och jag vill veta vad den innebär egentligen. De 6 procentenheterna innebär en viktig möjlighet för politiken.

– Jag vill också veta vad pakten innebär för det nationella självbestämmandet. Jag vill inte se att vi går på en väg som hotar vår beskattningsrätt. Det är inte bra.

Vill du fortfarande att Sverige ansluter sig till euron?

– Ja, på sikt. Men det är långt bort i tiden. Nästan en hypotetisk fråga.

Om det vore folkomröstning i dag skulle du alltså inte åka runt och kampanja som du gjorde 2003…

– Det är inte aktuellt med någon folkomröstning i dag. Det är för lätt att skylla på euron idag. Om alla länder hade haft sina valutor i krisen 2008-09 – vad hade hänt då? Hur hade det sett ut i den här oron?

Samtidigt varnade många ekonomer för själva konstruktionen av valutaunionen. Om svårigheten att jämka ihop så olikartade länder. Hur ser du på de invändningarna nu efteråt?

– Grundproblemet är inte euron utan att vi har spenderat mer än vad vi haft råd med. Man måste hålla ordning på plus och minus i budgeten och inte bara låna. Det kanske är så att några av de här länderna aldrig skulle ha gått in. Så kan det vara är det för stora skillnader är det svårt att hantera inom en och samma valuta, det förstår jag också.

– Det viktiga är att ha en full sysselsättning och att ha ordning och reda i statsfinanserna. Då kommer man rätt långt.

Hur ser du på din egen argumentation i samband med EMU-omröstningen? Kan du stå för den i dag?

– Ja, det allra mesta. Visst var det länder som kanske inte borde ha varit med i det här samarbetet. Men det kan svårt för en svetsare, höll jag på att säga, att avgöra vilka länder som ska vara med och inte vara med. Inte ens kreditvärderingsinstituten lyckades ju.

Harald Gatu
hg@da.se
Publicerad: 2012-01-18
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




DA-ledare

Helle Klein
Slopa överskottsmålet, Löfven

Riksbanken har misslyckats med inflationsmålet. Dags för en ny ekonomisk politik. Staten måste nu vara draglok, inte budgetvakt.

Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Det nya arbetslivet:

Frihet, tystnad och otrygghet

Inhyrningen fortsätter uppåt. I år har inhyrningen 
till industrin ökat med 33 procent jämfört med i fjol. 
Här är berättelsen om en arbetsmarknad som har blivit 
mer flexibel – och för många mer otrygg. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.


Så lyckades John lämna sekten

Plymouthbröderna är en sluten religiös sekt. Medlemmar driver en kritiserad friskola och kontrollerar ett industriimperium som är fientligt mot facket. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten. Domen blev total utfrysning. Vinsten blev ett nytt liv utan hjärntvätt.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
Mejla oss

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete