Nyckeln till en schysst pension
En av många tomma, stillastående fabriker under finanskrisen: Volvo Powertrain i Skövde. Efter massuppsägningar följde krisavtal. Nu vill facket hitta en modell med utbildning i stället för uppsägningar. En av många tomma, stillastående fabriker under finanskrisen: Volvo Powertrain i Skövde. Efter massuppsägningar följde krisavtal. Nu vill facket hitta en modell med utbildning i stället för uppsägningar. Foto: NIKLAS MAUPOIX

Nytt arbetstidssystem kan rädda jobb

Utbildning i stället för uppsägning. I Sverige kan det bli verkligt om facken, arbetsgivarna och staten kan komma överens. I Tyskland finns det redan.

     

Tryggare anställningar vid plötsliga kriser har blivit en förhandlingsfråga i årets avtalsrörelse.

Facken, arbetsgivarna och staten försöker komma överens om ett system som ska göra det möjligt att undvika massuppsägningar som under 2009.

 

När finanskrisen slog till för tre år sedan slog den hårt mot exportinriktade industriländer som Sverige och Tyskland. Produktionen föll drastiskt.

I Sverige sköt arbetslösheten i höjden. Men inte i Tyskland. Där hjälpte staten till att att få företagen att behålla och utbilda sina anställda. Systemet heter Kurzarbeit, ”kortarbetstid” och som räddade 1,2 miljoner jobb under krisen, enligt Deutsche Bank.

När konjunkturen vände uppåt igen fick Tyskland ett försprång. De hade sin personal på plats och kunde snabbt öka produktionen.

Kurzarbeit går ut på två saker. Företagen ska kunna behålla sina anställda vid tillfälliga kriser. Och när företagen befinner sig denna tillfälliga svacka ska de uppmuntras att utbilda sina anställda.

Systemet har funnits länge. I en eller annan form har det existerat sedan 1910.

Så här fungerar det nu:

Företag där anställda – på grund av en tillfällig kris – tvingas gå ner minst tio procent av arbetstiden kan få stöd av staten.

Men först måste arbetsgivaren komma överens med det lokala facket hur många som ska gå gå kortare arbetstid. Och hur länge. Maxtiden har varit 18 månader men under krisen förlängdes den till 24 månader.

Överenskommelsen mellan företag och fack ska sedan godkännas av den lokala arbetsförmedlingen.

Arbetsgivaren slipper betala in en del av sin avgift (40 procent av bruttolönen) till socialförsäkringssystemet för den som går på Kurzarbeit. Utbildas densamme slipper arbetsgivaren helt att betala in socialförsäkringsavgiften.

Den enskilde går ner till a-kassans ersättningsnivå för den tid han eller hon går på Kurzarbeit. Nivån på a-kassan är 60 procent i normalfall, 67 procent för den som har försörjningsansvar för barn.

Till exempel: den som minskar sin arbetstid med hälften får då 60 procent (eller 67 procent) av halva lönen från a-kassan. Minst. A-kassenivån är bara minimum. På många håll i landet har facken förhandlat upp nivån.

Facken har också förhandlat fram en kollektivavtalad Kurzarbeit som tar vid när den lagens 24 månader är till ända.

Enligt den kollektivavtalade modellen kan man gå ner 9 timmar från den normala veckoarbetstiden på 35 timmar till 26 timmar. Staten och arbetsgivarna betalar för 7,4 av de 9 timmarna.

Den kortare arbetsveckan påverkar inte arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen och pensionssystemet. Inte heller semesterlönen eller eventuell bonus påverkas.

Kurzarbeit-systemet innebar att arbetslösheten bara steg marginellt i Tyskland under krisen. Däremot deltog bara en minoritet i utbildning. Företagen höll hårt i pengarna trots att utbildningen kunde få statligt stöd. Mellan 25 och 80 procent av utbildningskostnaderna kunde staten stå för beroende på typ av utbildningsinsats.

Harald Gatu
hg@da.se
Publicerad: 2011-11-15
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan


Kommentarer

Det finns 1 kommentarer på sidan.


Kommentera

Kommentera gärna! Vi ser helst att du skriver under med ditt namn men det går bra att använda signatur om du uppger namn och mejladress enbart för redaktionen. Fatta dig kort - max 500 tecken. Redaktionen förhandsgranskar alla kommentarer, vilket gör att det ibland kan dröja innan de publiceras. Håll dig till sakfrågan och kommentera i vänlig, civiliserad ton.




Inlagd av: förbannad, 2011-11-18 00:54:36

Och det anses fortfarande att "den svenska modellen" är världens bästa system, men tydligen är det renarama bullshit jämfört med andra nationer i Europa.

Man kan också undra varför vi inte har liknande system i Sverige som i Tyskland? Vad är för fel i deras system som vi INTE kan införa här? Har tyska fackföreningar mer att säga till om än svenska fackföreningar?

Och om svaret är JA, varför är svenska fackföreningar sådana att dom inte värnar om folket i Sverige?

Det känns som att man bor i ett land (Sverige) som är ett stort experiment där ingen vill ta ansvar för folket på golvet.

DA-ledare

Helle Klein
Strunta i ladan, Magdalena Andersson

Den rödgröna regeringens budget har en utmärkt inriktning men är alltför försiktig. Det är dags att överge det trubbiga överskottsmålet.

Avtalsordlistan

Vaddå löneglidning?
Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra.

DA granskar

Det nya arbetslivet:

Frihet, tystnad och otrygghet

Inhyrningen fortsätter uppåt. I år har inhyrningen 
till industrin ökat med 33 procent jämfört med i fjol. 
Här är berättelsen om en arbetsmarknad som har blivit 
mer flexibel – och för många mer otrygg. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.


Så lyckades John lämna sekten

Plymouthbröderna är en sluten religiös sekt. Medlemmar driver en kritiserad friskola och kontrollerar ett industriimperium som är fientligt mot facket. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten. Domen blev total utfrysning. Vinsten blev ett nytt liv utan hjärntvätt.

Mer DA granskar »

Annons
Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
Mejla oss

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete