Nyckeln till en schysst pension
Jari Söyrinki är ordförande för Gruvgruppen, underjordsarbetarna in Kirunagruvan. ”Att vinsten per anställd är 3 miljoner visar hur ojämlik fördelningen är. Det visar också att facket kan ta för sig mera.” Foto: HARALD GATU 

De är mest lönsamma

Gruvjätten LKAB tjänar över 3 miljoner kronor på varje anställd.
– Otroliga siffror, säger Jari Söyrinki, ordförande för Gruvgruppen, underjordsarbetarna i Kirunagruvan.

Dagens Arbete har räknat ut vad företagen tjänar på varje anställd. Jari Söyrinki tycker att uppgifterna som DA tagit fram är rena dynamiten.
– Siffrorna sporrar. Nu har vi svart på vitt på hur ojämlik fördelningen av produktionsresultatet är.

Samtidigt vill han reservera sig.
– Man kan inte säga att detta är löneutrymmet rakt av, så enkelt är det inte.
– Summan motsvarar inte värdet på det vi plockat upp ur jorden. Det är inte vi som skapat hela detta värdet utan visar också vilka priser som företaget kan ta ut.

Gruvjätten LKAB är ett av världens mest lönsamma företag. Åtminstone om man räknar hur stor del av försäljningen som är ren vinst. I det här avseendet är LKAB betydligt mer lönsamt än företag som Coca-Cola och Microsoft.
Inte ens oljebolagen eller kinesiska storbanker kan mäta sig med det svenska statliga gruvbolaget.

Samtidigt som LKAB gör rekordvinster finns det ett utbrett missnöje med lönerna.
Den genomsnittliga grundlönen för gruvarbetarna är 27 000 kronor i månaden – inklusive alla fasta tillägg (anställningstidstillägg, miljötillägg och underjordstillägg). Utan tilläggen ligger snittlönen på 25 400 kronor.

Företagets vinster och gruvarbetarnas löner är ett hett diskussionsämne i dessa dagar när en ny avtalsrörelse är under uppsegling.

Jari Söyrinki tar oss med 814 meter under jord till sina arbetskamrater som reparerar krossar, tappar och räls – utrustning som slits när järnmalmen bryts i rekordhögt tempo.

– Vi är fullt medvetna om att våra lönekrav inte kan vara desamma som för hela riket med tanke på hur bra det går för oss. Men vi borde kunna ta för oss mer, säger Jari Söyrinki.

Han får medhåll av de andra som bänkat sig i pausutrymmet i samband med skiftbytet.

En av gruvarbetarna, Roger Dahl säger:
– Många ute på stan tror att det här är rena drömfabriken och det finns så många myter om våra löner. Kommer ni ihåg hur det lät under strejken 2007?

Jo, nog minns de.
– En del ledarskribenter snackade om lyxstrejk och att vi var högavlönade, säger Kent Torneus.
– Man blir förbannad. Vilket skitsnack.

För några år sedan höjdes underjordstilläggen med lite mer än en tusenlapp till 2 100 kronor i månaden.
– Då hade tillägget legat still i många herrans år. De får gärna stiga ännu mera, säger Roger Laestander.
– För inte tala om övertidsersättningen som bara ligger på 30 kronor i timmen. Det är ju löjligt lågt.

In i lunchrummet kommer Kalle Palovaara som jobbat på företaget från och till sedan tidigt 1980-tal. Han för in diskussionen på anställningstidstillägget – belöningen för att man stannar kvar på LKAB.
– Det är också ett sånt där tillägg som är löjligt lågt.

Efter 18 års anställning kommer man upp i 1 050 kronor extra i månaden.
Sedan utbryter en diskussion om den uppgift som är ny för dem. Att var och en drar in 3 miljoner i ren vinst till företaget.
– Tänk att få en tiondel av den summan. Det skulle ge 300 000 extra, säger Mikko Honkala.

Höga vinster brukar öka temperaturen i löneförhandlingarna. I 2007 års avtalsrörelse utbröt en vild konflikt i samband med de lokala förhandlingarna.

Sedan några år har alla LKAB–anställda fått ett belöningssystem så att de kan få en extra slant under goda år – utan att lönenivåerna höjs.

Belöningssystemet utgår inte från vinsten utan från produktion, arbetsmiljö och kvalitet. Som mest kan det ge 60 000 kronor extra för ett år. Den högsta summa som hittills betalats ut är 31 000 kronor. I år räknar man med att belöningssystemet ska ge cirka 40 000 kronor.

– Men vi har svårt att få pengarna utbetalade när vi vill, säger Gruvtolvans klubbordförande Jan Thelin.

– En del av pengarna fick vi ut lagom till semestern. Företaget vill helst betala den andra delen lagom till de lokala löneförhandlingarna.

– Men man ska inte blanda ihop belöningen med våra löner.
Om möjligheten att höja lönerna i år säger han:

– Det blir tufft. Arbetsgivarna är mycket samordnade och centraliserade. LKAB lyder under Gruvornas arbetsgivarförening och i förlängningen Svenskt Näringsliv. De vill hålla lönerna nere.

I pausutrymmet nere på 814-metersnivån vet man att arbetsgivarna kommer att bjuda hårt motstånd. Tommy Larsson säger:
– En sak vet vi. Att vi drar in mer och mer pengar. Det ska också märkas på lön.

Fakta: 43 procents vinstmarginal
• LKAB är ett av världens mest lönsamma företag om man räknar vinstens andel av försäljningen. För varje hundralapp LKAB sålde för i fjol var 43 kronor ren vinst. Det är detsamma som att vinstmarginalen var 43 procent.
• LKAB är därmed lönsammare än världens största järnmalmsproducenter Vale (38 procent), Rio Tinto Group (25) och BHP Billiton (24). Andra kända vinstmaskiner hamnar också på efterkälken: Coca-Cola (34), Nestlé (31), Microsoft (30), China Construction Bank (30), Gazprom (27) och Apple (22).
Källa: Fortune Global 500

Det händer nu:
• November är den heta förhandlingsmånaden då parterna kan kalla in de opartiska ordförandena, det vill säga Industriavtalets medlare. Tanken är att ett nytt avtal ska vara klart den sista november.
• Förhandlingarna gäller följande avtalsområden: teknik, stål- och metall, gruv, allokemiska, kemiska fabriker och gemensamma avtalet.

HARALD GATU
2011-11-01
© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan.


Andra DA-artiklar
Företagen tjänar allt mer på dig
[11/01/2011]


Ledaren

Helle Klein

Så sorgligt, Dagens Industri

I en tid av växande fascism är det ett samarbete mellan socialliberaler och socialdemokrater som måste till – inte PM Nilssons strategi att göra ett rasistiskt parti rumsrent.

Läs ledaren»

Insändare

140 miljarder - årligen

Enligt beräkningar så har Alliansen sänkt skatter för motsvarande 140 miljarder årligen. Om man istället låtit arbetsmarknadens parter själv sköta förhandlingarna om de ekonomiska villkoren på arbetsmarknaden så kunde denna enorma summa gått till skatte- och avgiftssänkningar för företagen.

Mer insändare »

Krönika

Den hårda blicken skrämmer skiten ur mig

Arbogamötet år 1435. Adel, präster, borgare och bönder. Riksdagen som ett lydigt redskap i kungens händer. Hattar och mössor. Tvåkammarsystemet. Allmän rösträtt för män 1909, tolv år senare även för kvinnor. Och slutligen 1945, gamla, sjuka, handikappade, som försörjs av fattigvården, får också rösträtt.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Krönika

Risotton för oss samman

Mitt i all politik finns maten som förenar.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Krönika

Absurt friande av rattfull

En man har druckit flera glas vin och en handfull öl och sedan kör han iväg i familjens lätta lastbil. Denne man är tidigare dömd vid två tillfällen för grovt rattfylleri.  Han stoppades av polis efter det att han druckit nämnda mängd alkohol. Han hade 2.54 promille i blodet. Nu har mannen blivit friad av Hovrätten för Västra Sverige. Han påstod sig ha kört lastbilen i sömnen.

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Krönika

Själva rösten är faktiskt huvudsaken

Har du svårt att hitta det bästa partiet, ett parti som tycker precis som du? Välj då det minst dåliga! Demokratin fungerar bara om du röstar. Se till att få ändan ur vagnen och ta dig till vallokalen!

Läs krönikan » Se alla krönikörer »

Annons
Annons Annons Annons Annons Annons
Dagens Arbete Dagens Arbete105 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 13 A
Mejla oss

Tel: 08-786 03 00
Redaktionen

DA på Twitter Twitter@DagensArbete