10 SEPTEMBER 2010


Carl-Einar Häckner är trollerikonstnär, mm, och skriver krönikor i Dagens Arbete.

Man vill inte mellanlanda i ett uppror
(Krönika juni 2010)
Livet självt är bara ett liv. Det är inte så bara. Det är nu. Läs mer »


Därför bygger jag piano i kartong
(Krönika april 2010)
Jag är på väg. För att jag vill bli lite bättre. För att man aldrig blir färdig. Läs mer »
Jag har svårt att förlåta min morfar
(Krönika februari 2010)
Det är fullt med småelaka program och påhopp och folk som lämnar studior upprörda. Läs mer »
Är sadisten älskad av sin mamma?
(Krönika december 2009)
Varför är det alltid män? I fyrkantig klunga med en flagga i handen? Det är aldrig tjejerna. Läs mer »
Ekonomin är som en bäverdamm
(Krönika oktober 2009)
Så blev det översvämning av lögner. Hål i dammen. Pengarna rann bort. Nu är det torka. Läs mer »
Att springa efter livets hatt
(Krönika juli/augusti 2009)
Jag ställde hallspegeln i soffan framför mig och tränade och tränade. Det förändrade mitt liv. Läs mer »
Alla är värda kärlek
(Krönika maj 2009)
Utan en kram då och då från någon är det svårt. Läs mer »
Att svika någon
(Krönika mars 2009)
Jag har varit på andra sidan jordklotet men bara ett sms från den jag älskar. Läs mer »
Mina svarta droppar
(Krönika januari 2009)
"Är det min skuld? Nej, det är det inte. Vem är skyldig?" Läs mer »
Det gör ont att åka hem
(Krönika november 2008)
»Det är mödrarna vi ska hylla. Papporna med, när det går.« Läs mer »
Sommarens sista kväll
(Krönika september 2008)
»Jag måste fylla på med nytt skum för att kunna bli kramad igen.« Läs mer »
Grannen har seglat vidare
(Krönika april 2008)
Med två fötter i framtiden skriver jag en text om att gå vidare. Jag kan säga att detta är en avskedstext. Till min granne och till året som gått. Läs mer »
Slas bjöd upp till dans
(Krönika februari -08)
Han kanske trodde att jag var en tjej eftersom jag har långt hår. Läs mer »
Avtänd på erotik
(Krönika december 2007)
Jag var där för att studera och titta på människorna. Inte bli en av dom. Indragen. Insmetad med ett kletigt pekfinger. Läs mer »
Dom tog dina känslor
(Krönika oktober 2007)
Det måste varit svårt att få stryk av sin far. En mor som inte ser. Som vägrar se. Läs mer »
Utsänd för att beröra
(Krönika juli 2007)
Ur mitt mörker kommer glädjen. I år har det också varit mörkt, så nu kan mycket glädje komma ut. Läs mer »
Jag var utvald
(Krönika maj 2007)
Alla barnen är utvalda av sig själva i sin gärning, sen hoppas man det går bra.  Läs mer »
Vänner är allt
(Krönika mars -07)
I Ikeas beskrivning står att man ska vara två. Om man inte är det då? Läs mer »
Viljan måste flyga fritt
(Krönika jan 2007)
Jag vill inte bli James Bond bara för att jag ville det när jag var sju år.  Läs mer »
Ensam i mobilen
(Krönika november 2006)
Jag hör om avbrutna relationer över sms. Avsnoppande svar. Inga svar alls. Desperata texter, förstorade i sin betydelse, i fönstret på mobben.  Läs mer »
Stackars människan, FN och Kofi Annan
(Krönika september 2006)
Det är rätt hopplöst att förstå världen.  Läs mer »
Den nakna sanningen
(Krönika juni 2006)
Det enkla är det svåra. Det är så med allt. Man ska inte konstra till konsten. Läs mer »
Maxat på Statt i Luleå
(Krönika april 2006)
I trollkonsten gör ena handen en sak, den andra en annan, munnen en tredje och kroppen en fjärde. Läs mer »
Världens bästa åskådare
(Krönika februari 2006)
Han kommer inte att vara normal på måndag när han går till skolan. Läs mer »
Under min värdighet
(Krönika december 2005)
Gör er inte mindre värda. Ge inte avkall på det ni tycker. Fortsätt drömma. Läs mer »
Åt helvete med alla drömmar
(Krönika oktober 2005)
Det finns ingen väg tillbaka. Det är försent. Jag är redan äldre, bittrare och mer cynisk. Läs mer »
Andas in en bok
(Krönika juli 2005)
Jag tycker att Slas skriver som en fabulerande vis trollkarl. Jag tycker om det. Läs mer »
Två killar i Biskopsgården
(Krönika maj 2005)
Jag blonderade håret med slingor och tog på mig rakvatten. Läs mer »
Än finns det träd i Kanada
(Krönika mars 2005)
Lite senare på dagen kan jag inte åka länge alls, måste stanna hela tiden och är sist, sist, sist och hinner precis ner innan skidbacken stänger. Läs mer »
Suplandet lagom
(Krönika januari 2005)
Jag blir upprymd när jag hör en tjej från Paris som bott i Göteborg prata om Jantelagen och förstår ordet lagom. Läs mer »

© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan.


Dela
Tipsa en
vän
Skriv ut
 
Beställ
nyhetsbrev