Striden hårdnar om konflikträtten

DOKUMENT FEBRUARI 1996 (Från tidningen Metallarbetaren)
Slutstrejkat! Nu har arbetsgivarna tröttnat på såväl vilda som lagliga strejker. Tröttnat på övertidsblockader. Konflikter slår hårdare i dag. Företagen har blivit känsligare för störningar. Därför ska det svida i skinnet. Om några få strejkar ska alla medlemmar i facket betala skadestånd.
Lek med tanken: året är 1999 och arbetsgivarna har drivit igenom vad de vill. En ny förhandlingsordning med enbart lokal lönebildning. De lokala löneförhandlingarna vid SSAB Tunnplåt i Luleå börjar.
De anställda har inget centralt löneavtal att luta sig emot. Förhandlingarna kärvar. En medlare träder in, vare sig facket vill eller inte. Medlaren kan i stort sett göra som han vill.

Då händer det: stålarbetarna går i strejk för att stödja klubbens lönekrav. En spontan, vild strejk. Masugnarna står stilla. Valsverken är tysta. Företaget förlorar miljoner varje dag. Nyheten når Metalls förbundskontor i Stockholm där panik utbryter. Till Arlanda störtar en av förbundets ombudsmän. Väl framme i Luleå kallar han snabbt samman de strejkande till ett möte.

Ombudsmannen är spänd. Mycket står på spel för hela förbundet. Han förklarar allvaret i situationen. "Ni måste gå tillbaks till era jobb och strejken avbrytas. Företaget har förlorat 30 miljoner på strejken hittills och det kommer att kosta förbundet, alltså samtliga Metallmedlemmar i det här landet, mångmiljonbelopp i skadestånd. Dessutom: om ni inte omedelbart går tillbaka tvingas vi utesluta er ur förbundet! Sådana är de nya lagarna."

Så kunde det ha gått till i höstas när de lokala löneförhandlingarna kärvade i Luleå. Om vi levt i det Sverige arbetsgivarna vill ha med "ökat ansvar för det centrala facket". Chefsjuristen hos Metalls viktigaste motpart Sveriges Verkstadsindustrier, Anders Sandgren:

- Om det gick att stämma Metall skulle det inte hända det som hände på SSAB i höstas. Metall borde ta ansvar för vilda strejker bland medlemmarna. Det skulle tvinga fram en skärpning inom den fackliga organisationen.

Det som i själva verket hände på SSAB Tunnplåt i Luleå i höstas var att drygt 400 arbetare strejkade i samband med de lokala löneförhandlingarna. Företaget stämde de strejkande till arbetsdomstolen. Men det blev aldrig några förhandlingar i AD. Företaget och facket nådde förlikning i stället. Precis som i Borlänge, Oxelösund och Smedjebacken.

Anledning: företaget skulle förlora miljontals kronor om hundratals arbetare åkte till Stockholm för att infinna sig inför domstol. Alla som stäms inför AD har nämligen närvarorätt i domstolen. Därför riskerade järnverket att hela avdelningar tömdes på folk. SSAB försökte trixa och byta dag så att AD-förhandlingen i stället inföll på ett friskift.

Om 300 arbetare vid Fundia Special Bar i Smedjebacken åkt till domstolen i Stockholm skulle stålverket tvingats stänga i 64 timmar.

Jan Nordin, arbetsrättschef på SAF:

- Att stämma inför arbetsdomstolen är i dag förenat med många hinder. Det tar för lång tid och åsamkar företagen stora ekonomiska avbräck. Allas rätt att närvara borde ersättas med att domstolen tar upp något enstaka fall som får tjäna som riktkäpp åt resten.

Stålindustrin är känslig. Att släcka ugnar kostar stora belopp. Företaget har satsat på dyra maskiner som måste gå dygnet runt för att löna sig. Störningar i produktionen kostar. Så har det alltid varit inom stålindustrin.

Nu börjar även tillverkningsindustrin likna stålindustrin. Minimal bemanning, inga lager, höga kostnader bundna i maskiner. Produkterna måste ut i rätt tid - just in time - till kunderna på en hård och nyckfull internationell marknad.

- Metallkonflikten 1945, där man strejkade i flera månader, vore otänkbar i dag. Företagen skulle inte finnas kvar, säger Sandgren på VI.

- I dag är företagen delar i nätverk där alla svarar för sin del. Den som kommit in i ett sånt här nätverk har en stabilitet och styrka så länge man fyller kraven. Fyller man inte kraven åker man ut och kommer inte tillbaka. Verksamheten är utomordentligt sårbar.

Sårbarheten kräver nytt regelverk. De anställda har nu skaffat sig ett överläge, menar arbetsgivarna.

- Numera kan man ta ut var femte växeltelefonist och helt stänga landet, suckar Jan Nordin på SAF.

- Reglerna är utformade i slutet av 20-talet och passar inte ett högteknologiskt samhälle. På den tiden kunde man ta ut en liten grupp för att sedan trappa upp. Hela spelet går ut på att hota med arbetsnedläggelse, det vet arbetsgivarsidan. Ju längre man härdar ut en konflikt desto större blir de ekonomiska skadorna.

Konflikträtten ligger i vägen för arbetsgivarnas ambition att byta förhandlingssystem. "Lönesättningen ska ej vara en förhandlingsfråga, det är chefens verktyg" har SAF-kongresser slagit fast.

Länge hoppades arbetsgivarna att man skulle kunna föra ner förhandlingarna på lokal nivå - men samtidigt binda det nationella fackförbundet vid fredsplikt.

Nu har arbetsgivarna definitivt övergivit tanken på ett sådant avtal. Facket skulle knappast skriva under. En fackförening som inte kan strejka är inte mycket till kämpande organisation.

I stället hoppas arbetsgivarna nu kunna påverka politikerna att vässa lagstiftningen. Lagarna måste ändras. Annars fungerar inte SAFs decentraliserade förhandlingsmodell störningsfritt.

Så här vill Anders Sandgren på Sveriges Verkstadsindustrier ha det:

  • Stärkt medling. Oavsett vilken nivå förhandlingarna sker på måste medlingen stärkas.
  • Medlare tillsätts tvångsvis. Medlaren ska kunna skjuta upp stridsåtgärder och förorda tvångsskiljedom.
  • Innan man får gå ut i konflikt i samband med en lokal löneförhandling ska en lönenämnd säga sitt. Regleras i kollektivavtal.
  • Obligatorisk omröstning bland fackets medlemmar före strejk.
  • Vid vilda strejker ska förbundet kunna stämmas, inte bara de enskilda medlemmarna.
  • Skadestånd ska sättas i relation till de förluster företagets åsamkats av den vilda strejken. "Facken kräver ju höga skadestånd vid ganska enkla förseelser. Lika vågskålar innebär mycket höga skadestånd".
  • Facket ska utesluta strejkande medlemmar.
  • Ta bort "generösa sympatiregler".

    - Ta konflikten vid Toys 'R' Us. Handels drog nytta av de generösa sympatireglerna och fick därigenom ett oproportionerligt stöd. Företaget fick inte göra sina banktjänster, fick inte iväg sina sopor etc.

    - Rätten till sympatiåtgärder måste ses över. Jag kan tänka mig att ta bort den helt. Man ska inte kunna dra in hela omvärlden.

    Toys 'R' Us-konflikten visade strejkrättens betydelse för de anställda och deras fackliga organisation: strejken som det yttersta vapnet att ta till för att få till stånd ett kollektivavtal som arbetsgivaren inte kan ändra som han vill. Utan konflikträtten skulle fackföreningen stå bakbunden och de anställda utlämnade åt en arbetsgivares godtycke.

    En annan sida av konflikträtten visades upp i våras när Metall satte press på arbetsgivarna med en övertidsblockad. Ett smidigt och effektivt vapen:

  • Övertidsblockaden drabbade ingen "tredje man".
  • Den var populär bland de flesta metallare som slitit övertid de senaste åren.
  • Metall slapp tumma på sina konfliktkassor.

    Samtidigt slog blockaden hårt mot företagen. Som SKF i Göteborg där det arbetats mycket övertid. Företaget säger sig ha förlorat upp mot sju miljoner kronor på konflikten.
    - Men viktigare än så är att vårt förtroendekapital ute i världen har naggats i kanten. Vad det kostar i pengar är omöjligt att uppskatta, säger SKFs informationsdirektör Jan-Erik Dimming.


    Företagen får skylla sig själva när man väljer övertid före nyanställningar, säger Göte Larsson som då var Metalls förhandlingschef.

    - Blockaden fungerade bra och ansågs moraliskt berättigad. Varför ska så många jobba övertid när 10-15 procent av våra kamrater går arbetslösa?

    Nyblivne pensionären Göte Larsson ägnar numera sin tid åt arbetsrättskommissionen. Där ska han som en av LOs ledamöter försöka hitta grunderna till ett avtal om en ny, modern arbetsrätt. Han tycker inte att de nya förutsättningarna för näringslivet kräver en ny arbetsätt.

    - Nej, vi har spelregler som fungerat under många år.

    Han håller med om att dagens företag är känsligare för störningar. Men något övertag har de anställda inte skaffat sig, enligt Larsson. Och det finns ingen anledning att göra förbundet skadeståndsskyldigt vid vilda strejker.

    - En helt felaktig metod. Tänk om företagen vidtog handlingar som stred mot kollektivavtalet. Då skulle den centrala arbetsgivarorganisationen bli skyldig att betala skadestånd. Nej, ansvaret måste utkrävas på den nivå där brottet mot kollektivavtalet begås.

    Utesluta vilt strejkande medlemmar, som arbetsgivarna vill?

    - En intern facklig fråga som de inte har ett dugg med att göra.

    Vad anser du?

    - Inga problem numera. För 25 år sedan var de vilda strejkerna mångdubbelt fler men det klarade vi av på ett bra sätt. Genom information och aktivt deltagande.

    De vilda strejkerna har minskat. Anders Sandgren förklarar:

    - Vi har skött våra arbetsgivaruppgifter och ingripit snabbt. Vi har inte gett efter. Tvärtom har vi visat att det inte lönar sig med strejk. För det är ju därför folk strejkar, för att de tjänar på det.

    De vilda strejkernas epok ligger 15-25 år tillbaka i tiden. Men arbetsgivarna är redo att föra upp kampen mot de vilda strejkerna på dagordningen. Som en del av ett helt nytt regelverk som ska göra den decentraliserade lönemodellen störningsfri. En viktig framtidsfråga, säger Sandgren på VI. Måste bli en stor fråga, säger Nordin på SAF.

    - Lönesättningen är en av de viktigaste frågorna och fjolårets avtalsrörelse visar att spelreglerna är omoderna. Ena parten bestämmer. Det finns ingen balans, menar Nordin.

    Fackföreningsrörelsen får alltså räkna med att ta en match med arbetsgivarna om konflikträtten. Frågan är vilken hjälp facket kan räkna med från den socialdemokratiska regeringen. Spåren från det tidiga 90-talet förskräcker.

    Först stoppaketet med strejkförbud och planer på 5 000 kronor i strejkböter. Sedan dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlins direktiv till den s k Nicklassonska utredningen som föreslog i stort det som SAF slåss för i dag. Såväl Sahlins direktiv som Nicklassons utredning retade upp facket ordentligt. Utredningen begravdes och det blev inte mycket av förslagen. Under oppositionsåren låg partiet lågt men i somras gick arbetsmarknadsminister Anders Sundström ut och sa att en del av Nicklassons förslag kanske skulle dammas av igen.

    Och som ett eko ur det förgångna föreslår ungmoderaterna lagstadgat skydd för strejkbrytare. Men, säger Anders Sandgren på VI, i dag finns faktiskt inget lagligt hinder mot att anlita strejkbrytare.

    - Det är ingen rättslig fråga utan mer en moralisk. En social kutym som det finns fog för.

    Men, fortsätter Sandgren, "nu har det gått alldeles för långt som i kommunalstrejken där valda politiker inte fick öppna grindar utan att betraktas som strejkbrytare".

    - Då skiljer man inte på vilken uppgift som folk har. Självklart försöker de som är ansvariga för en verksamhet eller ett företag att lösa problemen så långt man kan. Fackens styrka bygger ju inte på att man monopoliserar varje enskild arbetsuppgift. Styrkan ligger ju i den förankring man har på arbetsplatsen.

    - Är det så att facket har få medlemmar på en arbetsplats och det går att bedriva verksamheten ändå, trots fackets strejk, ja då ska den kunna bedrivas.

    Debatten om konflikträtten är lika gammal som arbetarklassen och industrisamhället. Antistrejklagar sattes upp för att skydda "det fria avtalet". Inte ens tanken på att låta facket straffa sina egna strejkande medlemmar - t ex genom uteslutning - är ny. Landshövding Dickson, som utredde konflikträtten för precis hundra år sedan, ville se fackföreningarna som "väktare" över arbetarna. Så skulle "strejkfarsoten" stävjas redan då.
    HARALD GATU
    Strejkrättens historia
    (från Treffenberg till Bildt)
    © Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan.


  • Ledaren

    Helle Klein

    Svenska modellen går sönder

    Regeringen Reinfeldt har genomfört ett av de största systemskiftena i modern tid. Det vi nu ser är försvagade fackföreningar, osäkra anställningar, undermåliga försäkringssystem och otrygga medborgare.

    Läs ledaren»

    Insändare

    Verklighetsfrämmande valrörelse

    Ekonomin i Europa står och stampar med tillväxt på tiondels procent. Ryssland backar när oljepriserna sjunker och arbetare försvarar sina nationella rättigheter i Ukraina och Sibirien. Mellanöstern brinner i nationell kamp.

    Mer insändare »

    Krönika

    Den hårda blicken skrämmer skiten ur mig

    Arbogamötet år 1435. Adel, präster, borgare och bönder. Riksdagen som ett lydigt redskap i kungens händer. Hattar och mössor. Tvåkammarsystemet. Allmän rösträtt för män 1909, tolv år senare även för kvinnor. Och slutligen 1945, gamla, sjuka, handikappade, som försörjs av fattigvården, får också rösträtt.

    Läs krönikan » Se alla krönikörer »

    Krönika

    Världsberömd katt på Londons gator

    Att en katt kan få mig att gråta. Lite löjligt? Va? En fin, fin katt. Jag pratar om en bok jag just läst som får mig att lipa. Tårar som kommer ut ur mina ögon. Som vattendroppar.

    Läs krönikan » Se alla krönikörer »

    Krönika

    Absurt friande av rattfull

    En man har druckit flera glas vin och en handfull öl och sedan kör han iväg i familjens lätta lastbil. Denne man är tidigare dömd vid två tillfällen för grovt rattfylleri.  Han stoppades av polis efter det att han druckit nämnda mängd alkohol. Han hade 2.54 promille i blodet. Nu har mannen blivit friad av Hovrätten för Västra Sverige. Han påstod sig ha kört lastbilen i sömnen.

    Läs krönikan » Se alla krönikörer »

    Krönika

    Vårda strimman av framtidshopp för Europa

    Nyligen släppte ILO sin rapport ”World Social Protection Report”. Det är en skrämmande sammanställning över följdverkningarna av finanskrisen och de åtstramnings-paket som plågat Europas befolkning.

    Läs krönikan » Se alla krönikörer »

    Annons
    Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons