När Sovjetunionen upplöstes i december 1991, betydde det samtidigt slutet för tsarens - och Stalins - gamla ryska imperium. Under 1800-talet hade Tsarryssland tävlat med drottning Victorias brittiska imperium över vilket solen aldrig gick ned om makten över Centralasien. Båda försökte - och misslyckades - med att lägga under sig Afghanistan. Indien var redan juvelen i brittiska imperiets krona.Tsarryssland hade redan på 1500- och 1600-talen börjat lägga under sig det väldiga Sibirien.
Under 1800-talet blev det Centralasiens tur. Snart började järnvägar byggas (Transkaspiska järnvägen nådde 1888 Samarkand). På 1890-talet invaderades Kazakstans stäpper av en miljon ryska och ukrainska bönder. Mitt under första världskriget nedkämpade tsarens trupper med stor brutalitet ett stort centralasiatiskt uppror. Mer än 300 000 kazaker flydde till Kina.
Efter revolutionen bildades i Centralasien fem separata sovjetrepubliker. Moskva ville att centralasiaterna skulle se sig som kazaker, kirgiser, uzbeker eller turkmener i nom Sovjetunionens ram snarare än frestas av någon gemensam turkisk eller muslimsk religiös och kulturell identitet. Befolkningarna i regionen fick del i Sovjetunionens ekonomiska utveckling, men mest gynnade blev de invandrade ryssarna. Sina centralasiatiska grannar såg de ofta som primitiva u-länningar.
Fyra månader efter gammalkommunisternas misslyckade statskupp i augusti 1991 fann Michail Gorbatjov, att hans försök att hålla samman Sovjetunionen underminerats av Rysslands folkvalde president Boris Jeltsin och dennes kolleger i sammanlagt femton sovjetrepubliker i Centralasien, Kaukasus, Baltikum och Ukraina och Vitryssland, varav de flesta beslöt att ingå i en löst knuten samarbetsorganisation, OSS, Oberoende staters samvälde. Gorbatjov, president över den sovjetunion som inte längre fanns, flyttade stillsamt ut från Kreml.
De ryska ledarna visade till en början tolerans särskilt mot de baltiska självständighetssträvandena, men senare började man säga, att "det nära utlandet", dvs de just självständiga f d sovjetrepublikerna, ändå tillhörde Rysslands intressesfär. Inte minst de centralasiatiska staternas ekonomiska bindning till Ryssland fortsatte. Även där fanns en stor mängd ryssar som slagit sig ned i vad som varit tsarernas och sedan Stalins kolonier. |