Text: MIKAEL FÄRNBO Grafik: IDÉGRAFIK
I år slipper rika svenskar betala skatt på sin förmögenhet. Slopandet av förmögenhetsskatten beräknas kosta statskassan 6,9 miljarder, pengar som till stora delar trillar rakt ner i fickorna på landets ekonomiska elit. Siffrorna talar sitt tydliga språk: den som tjänar allra mest på reformen är en manlig förmögen höginkomsttagare bosatt i Stockholm – som finansmannen och miljardären Fredrik Lundberg.
Dagens Arbete har granskat hur mycket näringslivstopparna i industrin tjänar på slopad förmögenhetsskatt. Granskningen omfattar 94 verkställande direktörer och styrelseledamöter i tjugo svenska storföretag. Förra året betalade 63 personer förmögenhetsskatt – sammanlagt 70 miljoner kronor, drygt en miljon per person. Fredrik Lundberg stod dock för lejonparten, men även om man bortser från honom hamnar snittet för industrins direktörer på nära en halv miljon kronor. I år betalar de ingenting.
I sin villa i Djursholm kan Fredrik Lundberg gnugga händerna och skatta sig lycklig för att han valde att flytta hem från Schweiz i början av nittiotalet. I år slipper han inte bara betala de 39 miljonerna han gjorde förra året, skatteklimatet för förmögna personer i Sverige har också radikalt förändrats under senare år – från världens högsta marginalskatter till ett internationellt sett förmånligt land för rika. Så förmånligt att förmögna Londonsvenskar nu funderar på att flytta hem, och så förmånligt att Skatteverkets chef Mats Sjöstrand nästan vågar ta ordet ”skatteparadis” i sin mun. Han nöjer sig dock med den mer modesta, byråkratiska synonymen: ”mycket gynnsamt”.
Förmögenhetsskatten var dock en av de sämst fungerande skatterna i Sverige. Lagstiftningen var snårig och listan med undantag lång. Det handlade dels om tekniska svårigheter för Skatteverket att kunna kontrollera alla sorters tillgångar. Dels om en politisk vilja att gynna så kallat ”arbetande kapital” men samtidigt beskatta förmögenheter, en gränsdragning som inte alltid var helt lätt.
Under hot om att återigen flytta utomlands lyckades också Fredrik Lundberg tillsammans med bland andra Hennes och Mauritz ägare Stefan Persson i slutet av nittiotalet tvinga fram ett undantag för personer som ägde minst 25 procent av aktierna, så kallade huvuddelägare. Resultatet blev kraftigt sänkt förmögenhetsskatt för börsens allra rikaste.
När fastighetspriserna samtidigt rusade i höjden och allt fler småhusägare fick se sina hus beskattas som förmögenheter, hade skatten fått en ordentlig slagsida.
”De som hade riktigt mycket pengar var antingen undantagna som huvuddelägare, eller så kunde de enkelt och lagligt placera sina tillgångar så att de slapp skatta. De som kom illa ut var de som under längre tid ägt ett hus och amorterat sina lån i ett högt värderat område”, säger Mats Sjöstrand.
Det var alltså de strävsamma småhusägarna i storstadsområdena som kom i kläm då värdet på deras hus plötsligt uppgraderades till en förmögenhet. Hade de dessutom aktier plussades skatten på. Storkapitalisterna å sin sida åtnjöt skattefrihet på sina aktieinnehav genom att vara huvuddelägare. Dessutom hade de möjlighet att investera i herrgårdar, skogsmark, onoterade aktier eller helt enkelt flytta sitt kapital utomlands och på så sätt helt undgå förmögenhetsskatt.
Dagens Arbetes granskning bekräftar bilden av en illa fungerande förmögenhetsskatt. Endast 63 av 94 direktörer betalade förmögenhetsskatt år 2007. Av de 31 personer som inte redovisade någon beskattningsbar förmögenhet har majoriteten en årsinkomst på åtskilliga miljoner.
Granskningen visar å andra sidan att förmögenhetsskatten fortfarande dominerades av dem det var tänkt att beskatta – de förmögna. Tio procent av befolkningen med högst inkomster betalade dryga fyra miljarder till statskassan. Det är mer än övriga 90 procent av befolkningen betalade tillsammans.
Carl Kempe, som bland annat är styrelseledamot i Holmen och som med sina 1,6 miljoner hamnar högt på listan över dem som tjänar mest på den slopade förmögenhetsskatten, tycker att reformen var en nödvändig anpassning till en global ekonomi.
”Det är en naturlig utveckling i en internationell miljö, annars kommer kapital att försvinna från landet. Sverige kan inte bara gå sin egen väg. Man kan inte hindra människor som är duktiga från att bli rika, då sätter man hämsko på hela samhället. Det förlorar alla på”, säger han.
Socialdemokraternas ekonomiska talesman, Thomas Östros, tycker tvärtom. De rika bör fortsätta betala förmögenhetsskatt för att utjämna rikedomarna i samhället.
”Intäkterna från förmögenhetsskatten gick till att bekosta vår gemensamma välfärd. Det är de allra rikaste som tjänar på slopandet av förmögenhetsskatten. De som förlorar är de som vill ha en bra välfärd i Sverige.”
Så gjorde vi undersökningen:
Vi har granskat vd och styrelse-ledamöter i tjugo svenska storföretag: AstraZeneca, Atlas Copco, Cardo, SSAB, Electrolux, Ericsson, Scania, Sandvik, SKF, Holmen, Volvo, Trelleborg, Stora Enso, Billerud, LKAB, ABB, Autoliv, Boliden, SCA och Rottneros.
Deras förmögenhetsskatt är hämtad från inkomståret 2006.
Förmögenhetsskattens fördelning är framtagen av Riksdagens utredningstjänst och bygger på inkomståret 2005.
Inkomststatistiken kommer från Statistiska centralbyrån, SCB.
Se hela listan med skatteklippare
Klyftorna fortsätter öka
"Det blir för lite kvar"
