Det här avgör utrymmet för höjd lön

Nu drar avtalsrörelsen i gång. Hur mycket mer det blir i plånboken beror mest på vilket utrymme det finns för löneökningar. Här är sex faktorer som bestämmer det utrymmet:

1. Arbetsmarknaden
Tillgång och efter-frågan på arbetskraft är viktigt. Om det finns många som kan utföra jobben kan arbetsgivarna välja och vraka och behöver därför inte locka med högre löner. Men vid brist på arbetskraft är före-tagen benägna att betala mer för att få dem de vill ha.
I dag har Sverige hög arbetslöshet, men vart fjärde företag lider ändå brist på yrkesarbetare.

2. Orderingången
Tjocka orderböcker innebär mycket jobb framöver. Tunna orderböcker signalerar kris.
Under det senaste året har svensk industri ökat sina order på exportmarknaden. Det har lett till ökat kapacitetsutnyttjande i företagen. Det vill säga: företagen utnyttjar allt mer av sin produktionsförmåga vilket signalerar bättre tider. Och därmed lättare att betala högre löner.
Produktionen är nu tillbaka på samma nivå som före finanskrisen.

3. Vinsterna
Höga vinster ökar företagens förmåga att betala ut högre löner.
Efter krisen 2009 återhämtade sig företagen snabbt. Kostnader kapades inte minst genom att företagen sa upp personal.
När efterfrågan sedan ökade kunde företagen producera med färre anställda och till lägre lönekostnader än tidigare.
Stigande vinster har lett till ökade utdelningar till aktieägarna. I år delar många storföretag ut lika mycket till aktieägarna som de gjorde före krisen.

4. Konkurrenskraften
Svensk industri måste kunna konkurrera på världsmarknaden.
Om lönerna ökar för mycket riskerar företagen att tappa i konkurrenskraft.
Konkurrenskraft mäts vanligast som ”arbetskraftskostnad per producerad enhet”, en sammanvägning av lönekostnader och produktivitet.
Svensk industri står stark. Konkurrenskraften har stärkts hela tiden från mitten av 1990-talet med undantag för krisåren 2008–2009.

5. Produktiviteten
Utan stigande produktivitet – inga löneökningar.
Produktivitet är detsamma som produktion per anställd och per tidsenhet, ett mått på hur mycket mer effektivt vi jobbar.
Sedan mitten av 90-talet steg pro-duk-ti-vi-teten med uppåt 7 procent per år vilket var i världsklass.
Under krisåren sjönk produktiviteten eftersom produktionen minskade. Men nu har produktiviteten snabbt stigit igen.

6. Omvärlden
Exportlandet Sverige är extremt beroende av hur det går i omvärlden.
Nu krisar vår största marknad, Europa. Ingen vet utgången av euro-krisen. Däremot har de två största mottagarländerna av svensk export, Tyskland och Norge, hittills gått mycket bra.
Krishärden USA betyder allt mindre för svensk export. Exporten är större till de stora tillväxtländerna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina än till USA.