Medlemmar i bilarbetarförbundets avdelning 2162 i Reno, Nevada.
Foto: SCOTT FRANZWA
73 000 arbetare vid General Motors i USA gick i strejk den 24 september. Strejken är den största sedan 1970.
Sjukvård och anställningstrygghet har stått i centrum för förhandlingarna mellan GM och det amerikanska bilarbetarförbundet UAW.
Det krisdrabbade GM vill skära i sina kostnader. Företaget har redan lockat 34 000 anställda att lämna företaget mot avgångsvederlag. Ett dussintal fabriker ska dessutom stängas.
Men GM går vidare i sina besparingar. I första hand försöker företaget banta sina inbetalningar för sina anställdas och pensionerade arbetares sjukvård. Sjukvården kostar GM över 30 miljarder varje år.
Företaget vill i första hand minska sina sjukvårdsåtaganden mot sina pensionerade anställda med familjer. Värdet av dessa åtagande uppskattas framöver till drygt 300 miljarder kronor.
Facket ska nu ta över sjukvårdsfonden, men vill att företaget står för 70 procent av inbetalningarna. Det vägrar GM. Facket kräver också att företaget lämnar garantier om fonden skulle komma på obestånd. Även det är GM kallsinniga till.
Den andra stora stridsfrågan handlar om anställningstrygghet. Facken vill ha garantier att jobben stannar i USA. GM säger nej.
Strejken som inleddes igår har lamslagit GM:s produktion i hela USA, i 80 fabriker i sammanlagt trettio delstater.
Normalt ska 760 GM-bilar tillverkas varje timme – eller 12 200 per dag. Men idag är det tyst på monteringsbanorna. Strejken är den första som berör hela GM i USA sedan 1970. Den strejken höll på i 67 dagar och var den första större strejken på tjugofem år.
UAW uppges ha närmare sex miljarder kronor i sin konfliktfond. Det skulle räcka för två månaders strejk. GM:s lager av bilar räcker, enligt New York Times, för 65 dagars normal försäljning.
